Årets vackraste fågel..

Alldeles innan jag blev höjdsjuk i bergen igår, när jag låg där i godan ro på 2700m höjd och smälte maten och slumrade, så fick gruppens rop mig att slå upp ögonen. Ovanför oss cirkulerade ingen mindre än den här herren:



Har jag inte helt fel, måste han haft en vingbredd på en bra bit över en meter. Otroligt häftigt att få träffa på ett sånt här djur på så nära håll.

(Och yes, hade jag inte ätit upp mackan redan, hade jag nog lagt resten i ryggsäcken... Min mat delar jag bara med marmottar!!)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0