En tandläkares bekännelser

Jag var ju äntligen hos tandläkaren igår, för att få lagat det där hålet som gör så ont. Men det var inget hål. Tänderna är som nya, sa han, och fortsatte med att anklaga mig för att borsta sönder tandköttet "Du kanske inte ska låta det gå ut över tänderna när du är arg"... Första gången jag fått rekommenderat att INTE borsta tänderna så mycket, utan hellre gå och göra rent dom - hos honom såklart - någon gång i halvåret. Jojo.

När han såg att dom dragit ut tanden, som jag gick med frakturerad i flera år, erkände han att han inte vågad dra ut den själv, det var därför han skickade mig till en annan tandläkare. Sa att han faktiskt inte vart säker på att det var den tanden jag hade så ont i. Det var iof inte den andra tandläkaren heller, men det berättade hon inte förrän helvetestanden var utdragen.

Att ha kvar en stor fin glugg i tandraden var visst inte att rekommendera - jag som vant mig vid tanken på att vara lite tandlös. Efter år med en frakturerad tand och ett år med en infekterad frakturerad tand, är jag faktiskt skitnöjd med att ha en stor KÄNSLOLÖS glugg i truten.

Men men. Nu är det onda tandhalsar för att tandbenet krymper eftersom tanden är borta och tandköttet kryper ihop och blabla ahhhhh. 2150 euro vill han ha för att sätta en ny tand. Kanske dags att göra en resa till Bulgarien...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0