Inombords gråter jag

...stora stora krokodiltårar, eftersom jag just fått veta att vandringen imorgon ska ta plats i precis det området där jag blev så sjuk, på precis samma höjder och med samma svårighetsgrad. Överväger att ställa in allt, även om inte det känns speciellt kul, jag vill ju helst ut i bergen så mycket som möjligt.

Ska se hur träningsvärken känns lite senare idag, just nu är bara tanken på att gå utför trappan tillräckligt för att avskräcka mig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0