Mitt Liv Som Fransyska

Tänk att nu när jag börjar piggna till lite efter körtelfebern (faktum är att jag inte sover alls längre, max 3 timmar per natt), så har vissa andra problem uppstått. Jag är nu MEDVETEN om hur jävla trött jag är (något jag var för trött för att lägga märke till förut). För hjärnan vill ut och promenera, röra sig. Men kroppen säger nej. Idag gick jag uppför fyra trappor och var tvungen att lägga mig och ta igen mig i en halvtimme innan jag orkade sitta upp ens. Igår promenerade jag långsamt i skogen och somnade i bilen så fort jag satte mig ner igen.

Vi pratar mig.

Jag som ska bli guide i bergen, jag som alltid är uppe och rantar mot nya höjder.

En 30 åring i en 80 årings kropp.

6 till 12 månader skulle det visst ta att få tillbaka sin fysik. Gissa om jag längtar!