Sååå förnärmad

Idag när jag kom tillbaka hem efter några timmars rollers vid havet, så satt det en mycket förnärmad Lillfis och jamade förtvivlat ute på min balkong, intensivt bankande på fönstret.

Jag hade haft mage att inte vara hemma och släppa igenom henne, så att hon slapp gå runt hela huset själv.

Att jag bara vågade!

Nu är det inte tal om att vara lite småfeg längre. Kattungen struttade rakt in, tog ett varv runt mina ben och marcherade bort till ytterdörren för att vänta på att jag skulle släppa ut henne.

Det är till att känna sig hemma.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0