Att minnas på olika språk
Läste just ett inlägg hos A Swedish Alien in California som pratar om sin dotter som har svårt att beskriva på svenka vad hon gjort i skolan (där hon faktiskt pratar engelska) och det slog mig hur självklart det egentligen är...
När jag pratar om mina upplevelser om när jag bodde i Irland, så går jag automatiskt över till engelska och dessutom med en lokal irländsk dialekt - för det är så hjärnan jag registrerat det som hänt. Jag har otroligt svårt att beskriva vad jag gjort på jobbet (franska) för en svensk på just svenska. Inte för att jag inte har orden - utan för att minnena finns på ett språk och inte på flera.
Det kan vara oerhört frustrerande att inte få fram det man vill säga. Under en konversation med mina vänner här kan jag snabbt växla mellan franska och engelska om jag berättar om något som redan hänt - jag använder det språket som hoppar fram först helt enkelt.
Det är en metod jag använder när jag gör anteckningar när någon pratar också. Under ett möte med min chef i juli, slängde han en blick på anteckningarna jag gjorde och utbrast "vad tusan skriver du". Då, först då, tittade även jag ner och registrerade en sida med anteckningar på inte mindre än fyra olika språk. Franskan sitter nämligen där till 100% i förståelse, men kanske bara till 80% i att kunna återberätta det som sagts - jag har helt enkelt inte tillräckligt stort ordförråd. Så även om jag förstår, kan jag inte alltid skriva ner samma version, ens på franska. Då är det först till kvarn som gäller och jag funderar inte ens utan skriver det ordet som dyker upp i huvudet - vilket språk det nu må vara på.
Det är en av tjusningarna med att vara utlänning:-)
När jag pratar om mina upplevelser om när jag bodde i Irland, så går jag automatiskt över till engelska och dessutom med en lokal irländsk dialekt - för det är så hjärnan jag registrerat det som hänt. Jag har otroligt svårt att beskriva vad jag gjort på jobbet (franska) för en svensk på just svenska. Inte för att jag inte har orden - utan för att minnena finns på ett språk och inte på flera.
Det kan vara oerhört frustrerande att inte få fram det man vill säga. Under en konversation med mina vänner här kan jag snabbt växla mellan franska och engelska om jag berättar om något som redan hänt - jag använder det språket som hoppar fram först helt enkelt.
Det är en metod jag använder när jag gör anteckningar när någon pratar också. Under ett möte med min chef i juli, slängde han en blick på anteckningarna jag gjorde och utbrast "vad tusan skriver du". Då, först då, tittade även jag ner och registrerade en sida med anteckningar på inte mindre än fyra olika språk. Franskan sitter nämligen där till 100% i förståelse, men kanske bara till 80% i att kunna återberätta det som sagts - jag har helt enkelt inte tillräckligt stort ordförråd. Så även om jag förstår, kan jag inte alltid skriva ner samma version, ens på franska. Då är det först till kvarn som gäller och jag funderar inte ens utan skriver det ordet som dyker upp i huvudet - vilket språk det nu må vara på.
Det är en av tjusningarna med att vara utlänning:-)
Kommentarer
Trackback
