Mitt Liv Som Fransyska

Eftersom gårdagens katastrof inte var i min lägenhet (för en gång skull) kan jag inte säga annat än att jag är ganska glad för att den inträffade. Stoppet i avloppet hos en granne ledde under dagen till smärre översvämning i tre lägenheter. Det finns inget som för folk närmare varandra så som en gemensam fiende. Medan grabbarna våldtog alla toaletter och avlopp för att försöka hitta stoppet – som om jag inte gissar fel, har orsakats av byggarna som rev ut kök och badrum i en av lägenheterna häromdagen – stod vi alla ute och skvallrade (och försökte lista ut VEM som orsakat problemen).

Samtidigt berättade tjejen under att hon inte får igång sin WIFI och att hon inte kan ringa eftersom mobilen inte har något nätverk i sin lägenhet. Snacka om att hjärncellerna gick igång.

På två röda rapp var jag nere med min telefon i hennes lägenhet, i hopp om att hennes löfte att ge mig WIFI koden står fast när problemen är lösta. Har inte sett röken av min telefon sedan dess, eftersom jag åkte iväg på kvällen, men jag är djupt tacksam över att hon inte lagt den utanför min ytterdörr (där katterna pinkar varje kväll).