Noll kondis
När jag började promenera igen för några veckor sen, insåg jag ju att jag inte har någon kondis kvar - min 2km 15 minuters promenad tar mig numera 45 minuter (och sen ligger jag utslagen på soffan i timmar oförmögen att röra mig). I tisdags morse knatade jag uppför 4 trappor och när jag klev in genom dörren hos min vän sjönk jag ihop i en hög på golvet och kunde inte andas.
Redan det är skrämmande.
Värre är att jag tappar andan fullständigt bara av att ligga på soffan och prata i telefon. Prata! Snacka om att ha dålig kondis. Känns som lungorna är i storlek med små skrumpna russin.
Jag är i så pinsamt dålig form att jag inte ens vågar ta upp problemet med läkaren som följt mig genom hela körtelfeberhistorien.
För två månader sen klarade jag att vandra en hel dag, klättrade 1300meter på ett par timmar. Idag tappar jag andan av att prata i telefon eller av att gå i trappor. Jag - som lever för att bestiga berg.
Redan det är skrämmande.
Värre är att jag tappar andan fullständigt bara av att ligga på soffan och prata i telefon. Prata! Snacka om att ha dålig kondis. Känns som lungorna är i storlek med små skrumpna russin.
Jag är i så pinsamt dålig form att jag inte ens vågar ta upp problemet med läkaren som följt mig genom hela körtelfeberhistorien.
För två månader sen klarade jag att vandra en hel dag, klättrade 1300meter på ett par timmar. Idag tappar jag andan av att prata i telefon eller av att gå i trappor. Jag - som lever för att bestiga berg.
Kommentarer
Trackback
