Mitt Liv Som Fransyska

Strandväskan packad och klar (ingen bikini men med en varm filt) och så slog det mig. Det finns ingen strand längre. Den biten som inte försvunnit i sista veckans stormar, har skyfflats upp i enorma högar som ligger som en skyddande mur mellan väg och hav (noll utsikt för bilisterna under vinterna alltså, men kanske slipper dom stänga vägen varje gång vinden fläktar lite).

Det finns ingen strand längre.

Vad ska jag nu hitta på?

Solen strålar från klarblå himmel, det är 10 grader i skuggan och 24 i solen.. Svenskan i mig har enormt dåligt samvete för att jag inte redan är ute och insuper dagsljus eller ännu hellre - uppe i bergen och vandrar (men dit ska jag imorgon i varje fall).

Tänk att sol kan ge sån ångest.

Jag "borde" verkligen vara ute nu!!

Ut ska jag förstås. Så fort jag vaknat till och fått i mig lite frukost.

...så är det putt med stora tunga möbler utan möbeltassar som gäller hos grannarna så här i morgonkvisten.

Imorgon ska jag vara med och tävla, Men jag tänker börja redan klockan 6!

Nu behöver män tydligen GPS för att hitta rätt...

Utanför åker ett pizzabud på moppe omkring och rusar motorn på sin moped och tutar hysteriskt. Han har gjort det i ungefär en kvart nu. Jag antar att han inte hittar adressen han ska leverera till (det kan ju vara lite svårt när man inte kliver av mopeden och närmar sig husen).

Äntligen får jag lite användning för matoljan som blev över när jag lät stoppet i mitt avlopp halka ner till grannen igår *ler rått*.

Är det allt?

Vilken underbar uppsats att hänvisa till på sin CV. I varje fall om man söker jobb inom alkoholbranchen.

Speciellt anmärkningsvärda är de olika faserna. Det är verkligen synd att det inte framgår av artikeln vilken metod som används för undersökningen, huruvida när intervjuoffren (om jag får anta att det fanns såna?) intervjuades och i vilket tillstånd (nyktra eller onyktra) de (offer och intervjuare) var.

Jag tvivlar inte en sekund på att grabbarna har haft oerhört roligt (och gjort slut på stora mängder alkohol och huvudvärkstabletter) under sitt uppsatsskrivande - men jag vågar mig på att ifrågasätta syftet med och värdet av denna uppsats.

Då kan jag ju inte vara med i år heller... *ler lyckligt*

När den här bilden kommer upp varje gång man tänkt göra ett inlägg i bloggen är det dags att byta bloggportal. Jag har redan smygflyttat och snart blir det inflyttningsfest!

Jag har just övertalat några vänner att slänga ut 50 euro var på att få tillbringa några magiska timmar för att se Lord of the Dance om en månad. Hoppas nu det finns biljetter kvar!!

Vi såg Riverdance tillsammans för några år sen och jag tror aldrig jag mått så bra i hela mitt liv, som timmarna när vi satt och såg detta magiska och lyssnade bara lyssnade lyssnade lyssnade och stampade med.

Jag dansar förresten minst lika bra, men bara i fyllan och bara på bord.

I min ugn (lägenhetens bästa värmekälla) står en plåt med piroger. Tja, jag hoppas det blir piroger i varje fall. För jag köpte färdigt pajskal av lövmodell. Ingen aning om vad det betyder, men ugnen värmer fint och jag hoppas att resultatet blir ätbart.

Penslade dom med lite ägg också. Har köpt ett 30 pack med ägg nämligen. Ägg. Tillåt mig skratta. Det är små pingisbollar med puttekulstora ägggulor. Måste gå minst fyra såna på ett vanligt ägg. Jag vet inte riktigt vad dom kommer ifrån för fågel, men jag tvivlar starkt på att det är hönor.

Söta är dom i varje fall och målar jag dom vita kan jag kanske lura i ungarna att det faktiskt är pingisbollar!!

Nu är det dags för mig att slänga ihop ännu en ursäkt att låta ugnen gå varm hela kvällen. Äpplepaj. Mina äpplen börjar se lite förtvivlade ut och jag gillar inte att slänga mat.

Kladdkaka lockar förstås mer men jag har inte lust att stå här och knäcka ägg hela kvällen för att få ihop en normalstor smet.

..kan med fördel tillbringas så här.

Utanför grannens dörr har någon ställt en baguette inrullad i dagens tidning. Dom måste helt klart tagit fel på dörr. Det borde väl ändå vara MIG folk uppvaktar på detta vänliga vis..?

...nästan hela natten och jag är helt hålögd av sömnbrist efter att ha legat och lyssnat på intensiva åskknallar i timmar. Blixtrarna har lyst upp rummet fast jag haft fönsterluckorna stängda. Injekterar kaffe för att försöka vakna nu, borde varit härifrån om fem minuter men jag får bli en timme försenad..

Matade just firrarna och upptäckte till min stora glädje ynglet som försvann när jag skulle fånga in honom och lägga honom i yngelfällan. Vid liv. Och fyra gånger stå stor som syskonen i yngelfällan.. Vad kan vi dra för slutsatser?

Jag matar inte dom andra bebisarna tillräckligt?

Nog för att dom alltid växer olika fort men det här är ju löjligt...

Så här kallt inne har jag inte haft sedan jag bodde i Irland och inte värmen fungerade. Här envisas jag ju med att INTE använda värmen (för dyrt) och då går det som det går..

Fördelen är förstås att jag börjat laga mat. Jag lagar massor med mat, allt som man kan stoppa in i ugnen. Den är som en kamin. På så vis får jag mat och värme för samma pris som bara elvärmen här skulle kostat.

Fet lär jag inte kunna bli för man bränner fett när det är så jäklans kallt.

*kliar*

Kurage säger jag bara, och håller tummarna på att mannen får rätt i sin anmälan. Vissa saker är helt enkelt aldrig stora nog!!

Utan grythandskar är det helt omöjligt att ta ut lasagnen ur ugnen som är placerad ovanpå kylskåpet.

Mina är borta...

Quand on est aimé on doute de rien, quand on aime on doute de tout ..