Mitt Liv Som Fransyska

Har ni inte märkt att jag har flyttat?

Vad gör ni här? Jag har ju flyttat!

...att hänga med till min nya blogg!

Ni hittar mig här.

Nu flyttar jag! Kartongerna är ännu inte packade, men jag gillar att resa lätt och lämnar nog kvar allt gammalt här. Mitt Liv Som Fransyska börjar på nytt hos wordpress och jag hoppas att ni följer med mig dit! Ha lite överseende med flyttröran, jag har inte riktigt fått ordning på allt än...:-)

Ägaren har gett sitt ok till att ta hit en hantverkare för att fixa till garderobsdörrarna och eventuellt måla (om jag inte vill göra det själv). Färg står tydligen i förrådet. HAHAHAHHA. Där sprack hela den planen. Jag ska ta ett kort på mitt förråd så förstår ni varför..

Idag fixade jag till mig en inbjudan till lunch, lyckliga mig. Jättegod mat hos min favoritkock (kollegans fru): lax, purjolöksgojs och ris, massor med goda pepparkakor (!) till efterrätt. Sånt är lyx. Jag hatar verkligen att laga mat!

För idag hittade jag en tjej som var beredd att pyssla om mitt sår och lägga nytt förband. Dessutom tog hon ett kort, så nu kan jag själv se hur det ser ut och slipper ställa miljoner frågor. Hade tänkt ladda upp det men jag vill inte skrämma bort mina läsare!

...Ligger inte bra till just nu. Inte nog med att mina godkända kommentarer inte visas - det är åt helskotta att få ordning på designen också. *mutter mutter*

Min franska kollega köpte med sig lite godis till mig. "Hur många vill du ha?" frågade han. "EN av varje" sa jag. "Bara EN?" frågade han. "EN räcker sa jag. Undrar hur mycket det här kalaset kommer gå på. Men en sak är säker - dessa påsar ska packas in i oåtkomliga lådor och gömmas på mycket säkra ställen i lägenheten!! Jag kan lätt förvandlas till godisoholic!!

Observera blockchokladen. Jag önskade mig svensk choklad. Har tydligen inte varit utomlands länge nog för att inse att alla inte vet vad Marabou är. Haha. Dags att göra lite chocolate chip cookies!

Det är hårt att få två veckors sportförbud, när man just hittat ett gym beredd att ta emot en bara en månad. Jag drar dock fördel av detta förbud att använda rygg/armar (vill ju inte riskera att det lilla 1,5cm ärret spricker), så jag har börjat ringa runt till grabbarna för att se vem som vill tvätta ventilerna till mitt fönster hehe... Igår gjorde jag en amerikanare och stod lugnt vid en dörr (en tung en) och väntade tills någon kom och öppnade den.

Det gäller att se det positiva i såna här situationer.

Vem har ändrat designen i min blogg??

Efter förra strömavbrottet för några veckor sen upptäckte jag att alla mina tyska TV kanaler plötsligt var italienska - hur det gått till vet jag inte, men det gjorde mig rejält sur, för tittar jag någon gång på TV här (vilket har hänt hittills 3 gånger på 6 månader) så är det just för att titta på tysk tv.

Fransk TV är nämligen usel.

Samma sak gäller italiensk TV.

Undrar om jag kan skylla kanalbytet på elverket, eller om jag blir tvungen att försöka lösa problemet själv med min icke existerande fjärrkontroll?

Det var då jag vaknade imorse. Efter knappa tre timmars sömn - mina intentioner att somna "tidigt" igår krasades sönder när jag råkade gå förbi spegeln och fick syn på att NÅGOT måste ha spruckit (håller ännu tummarna på att det inte är stygnen) eftersom plåstret jag en timme tidigare fått hjälp att byta, var helt genomblodigt.

Sova - omöjligt. Jag kan nämligen inte ligga på rygg...Så jag är fast med att sova på höger sida och jag kan lova att det grejar man inte speciellt länge. Så här sitter jag. Trött, Sur. Ont.

Undrar hur tidigt man kan börja ringa runt till kompisar för att se vem som vill klistra ihop operationssåret med nya strips. På tal om sistnämnda såg jag att läkaren skrivit ut 6mm långa. Jag har fått 6mm breda och 100mm långa från apoteket. Kommer bli intressant. Vem ska jag ringa först?

Det har varit skyfall ute hela dagen. Nu på kvällen lättade det plötsligt lite och enligt prognosen ska det vara upphåll imorgon eftermiddag - och sen skyfall resten av veckan.

Trodde jag bodde på Rivieran men det verkar som om jag misstagit mig!

Post och tåg/buss trafik strejken är över. Eleverna som inte kunnat ta sig till skolan på flera dagar, kan nu plötsligt göra det igen. Gissa vilka som gick ut i strejk idag? Just det. Universitetseleverna.

Jag upphör aldrig att förvånas över hur det här landet fungerar!

Ont är inte ordet. Ligga ner går inte, sitta ner är omöjligt. Vandra runt runt är helt ok. Finns inte ord för att uttrycka min tacksamhet över att trots allt inte ha tagit bort två istället för bara en!

Halv elva imorse blev jag hämtat av en mycket glad herre som tog med mig till operationsbordet hos hudspecialisten. Glatt förklarade han för läkaren att jag behöver lika mycket bedövning som en häst och att han svimmar om han ser blod. Så han fick en stol. Tog min hand.

Först klämde jag hans hand rejält - för jag var rädd för att det skulle göra ont. Slappnade av när jag insåg att jag inte kände något alls. Men så började jag få rejält ont. I handen! Den fan satt och kollade när hon sydde ihop såret på mig och tyckte antagligen att det var ganska läskigt, eftersom han kramade hårdare och hårdare om min hand. Dock utan att svimma.

Blev utbjuden på lungh och sen en kort shoppingtur för att köpa hem dom dvd filmerna jag länge önskat mig. Väl hemma möttes jag av en lapp att mitt 10kg tunga paket med svenskt godis (TACK!!) fanns på posten. Inte smart att bära hem det, men man gör mycket dumt när man är desperat.

Nu har jag en timmes vila framför mig, innan jag måste iväg på min måndagskurs! Med så mycket mat och godis och fem bra filmer hemma är jag inte alls motiverad att gå ut i pissregnet och två timmars bilkörning ikväll. Motivationen ligger dock i att en av mina kamrater handlat ganska mycket ikea godis till mig som jag alltså får levererat idag:-) Ibland är livet underbar.

Om två timmar ligger jag under kniven hos en hudspecialist - ett enormt födelsemärke på ryggen ska bort. Inget farligt, bara fult. Vis av erfarenhet kommer jag ha en vän med mig. Tänker inte låta mig behandlas som en utlänning, utan när jag säger ONT vill jag ha mer bedövningssprutor. Dom biter nämligen sällan på mig, vilket läkare har lite svårt att fatta. När jag drog ut en tand fick läkaren klämma in mer än åtta sprutor innan jag ens började känna bedövningen.

Med mig kommer jag alltså ha en äkta fransman, en sån där som riktigt det riktigt skriker auktoritet om. Hans enda uppgift är att tvinga läkaren att bedöva mer om jag har ont. Samt att köra mig hem efteråt.

Ynklig? Yes. Jag har nämligen utsatts för ett liknande ingrepp, också det utomlands, och det var en mardrömshistoria som tog månader att läka tack vara en idiot till doktor. Som sagt. Vis av erfarenhet...

Dessutom är det väldigt fint att slippa betala för vägtullar och ägna timmar åt att leta parkering själv!

Dagen började med att en enorm silverfisk sladdade ut från sitt gömställe under min dator PÅ KÖKSBORDET och kilade runt i full nittio mellan mina frukostallrikar.

Klockan är inte ens halvnio på morgonen. Regnet öser ner ute. Jag har silverfiskar på köksbordet. Ni kan ju föreställa er hur resten av veckan kommer arta sig.

Idag saknar jag min pappa!!!

Jag kollade upp gymmen här i området, finns tre inom 5 minuters resväg (65 på sommaren när turisterna är här) och till min stora glädje kan man för ovanlighetens skull skriva in sig en månad i taget på två av dessa. För runt 52 euro kan jag alltså få tillgång till cardio och fitness (urk), men även pilates, yoga och stretching (mer på min körtelfebernivå) och danskurser (hahaha min nacke pallar inte det längre men för några år sen var jag en gudinna på salsagolvet, då jag dansade bort varenda lunchtimme mina första år i landet) varje dag. Utom söndag. Gör inget. Söndag är jag i bergen.

Att välja pilates och sånt någon annanstans kostar minst 15 euro per lektion. Behöver bara gå en gång i veckan för att tjäna in stålarna, men jag kan alltså knalla dit 6 dagar i veckan. Inte fel. För här är dags att komma igång.

Jag SKA upp i bergen om senast en månad. Så. Februari ska ägnas åt pilates och yoga (andas rätt, bygga muskler, hållning, stress etc hurra) och lite cardio om några veckor så jag får flåset tillbaka.

Så det så.

Ska skriva in mig om en vecka. Imorgon ska jag opereras och jag vill att ärret läker fint först.

Någon förstörde vindrutan på min bil och den behövde bytas ut. Mannen skrev på att han var ansvarig och hans drulleförsäkring skulle betala. Jag har extra tillägg i min bilförsäkring som gör att jag inte betalar någon egenavgift vid krashad vindruta - även om det skulle vara mitt fel.

Nu var det inte mitt fel. Jag åkte och fick rutan bytt, dom ville ha betalt, jag sa nej, jag är försäkrad, tog bilen och åkte. Försäkringsbolaget ringde mig och sa att även om jag är extraförsäkrad mot sånt så måste jag betala 40 euro i självrisk. Vadå sa jag, jag är ju försäkrad. 40 euro skulle in. Jag drog på det i två månader. Förra veckan skickade jag in checken, efter många hot från deras sida.

Idag fick jag tillbaka pengarna. Tillsammans med ett brev där dom talar om att dom har glädjen att betala mig 40 euro i ersättnign för bla bla bla.. Heja fransk byråkrati.

Påminner mig om att jag borde nedförsäkra min bil. Vem vill betala en förmögenhet för en skrothög? Jag har en årsavgift på runt 10000kr i försäkring för min gamla skrot - och den är bara halvförsäkrad. Tiotusen alltså. Du läste rätt. Så under dom fyra år jag haft bilen har jag betalat mer i försäkring än jag gjorde för bilen när jag köpte den. Pengar i sjön...

På denna årets tråkigaste dag har jag tvättat fönstrena (gäller att passa på när inte solen skiner) och varit ute och gått min vanliga runda mellan två regnskurar - UTAN ATT TUPPA AV AV SYREBRIST under promenaden och inte ens under trappan upp till lägenheten (en våning yes, jag är inte i form). Heja mig.

Nu däremot, ska jag gå och lägga mig och dö någonstans tills jag får ordning på andningen igen.

Den här dagen kan utan tvekan utnämnas till årets tråkigaste dag. Fifan säger jag bara. Känns som om jag är fånge i lägenheten, ensam på jorden idag.

Är det måndag snart?

Den här dagen kan utan tvekan utnämnas till årets tråkigaste dag. Fifan säger jag bara. Känns som om jag är fånge i lägenheten, ensam på jorden idag.

Är det måndag snart?

Regn. Blåst. Storm till och med. Och grått så grått, jag hade glömt att den här färgen existerar.

Vad sjutton gör folk när det regnar egentligen? Sover? Här är så tyst att det är helt olidligt. Jag har nästan lust att dra på mig stilettklackarna och köra lite irländsk steppdans till musik på högsta volym.

Jisses, jag kommer inte igång alls när jag inte har något att reta upp mig på!!

"Det är bara att ta en skruvmejsel, skrapa bort färgen som täcker skruvarna på ventilerna, och skruva ner dom, tvätta dom och skruva fast dom igen.

Problem 1: Jag har (tydligen) inga skruvmejslar
Problem 2: Jag når inte
Problem 3: Jag tuppade nästan av när jag försökte nå upp, för en gång skull känns körtelfebern som en bra ursäkt att inte göra sport som att skruva ner ventiler.

Man sökes. Det här är definitivt karlgöra!

Och av lagret med färg på skruvarna att döma, har dessa ventiler aldrig blivit rensade. Yes, jag surar.

Man vet att man har bott för länge i ett soligt land, när man inte riktigt vet hur man ska hantera en dag med skitväder!

Så eftersom jag har husarrest idag (...) så tänker jag ägna dagen åt att städa datorn. Ska tömma den på precis ALLT. För jag försökte defragmantera den inatt och det visade sig att jag inte har tillräckligt med minne för att göra det... Dags att tömma den alltså. Tänkte börja med att rensa ur alla foton, filmer, musik och personliga filer. Därefter ska datorn få åka hem till Farbror Datordoktor som ska få ta hand om resten av problemen. Installera om allt eller vad det var han sa. Vad som helst. Bara jag kan använda den igen!

Det är grått, så otroligt grått ute, och min promenix med okända folk längs klipporna vid havet har tyvärr blivit inställd. Inte för att jag är så pigg på att gå när vädret är så uselt - men hellre det än att inte komma ut alls. Jag behöver promenera en sväng varje dag och det är roligare om man är flera!

Tjejen jag träffade igår har jag nog lyckats smitta med körtelfeber. Hon såg helt fullkomligt utslagen ut och när hon beskrev hur hon kände sig, kom jag ihåg hur jag hade det i november. Hoppas verkligen att det inte är det hon har åkt på, för jag lovade henne dyrt och heligt att jag inte kunde smitta henne när vi träffades i december.

Pep's Liberta

Tu sais qu'il y a un bateau qui mène au pays des rêves
Là-bas où il fait chaud, où le ciel n'a pas son pareil
Tu sais qu'au bout cette terre
Oh oui les gens sèment
Des milliers d'graines de joie où pousse ici la haine
On m'avait dit p'tit gars
Là-bas on t'enlève tes chaînes
On te donne une vie Sans t'jeter dans l'arène
Comme ici tout petit après neuf mois à peine
On te plonge dans une vie où tu perds vite haleine
Alors sans hésiter
J'ai sauté dans la mer
Pour rejoindre ce vaisseau
Et voir enfin cette terre
Là-bas trop de lumière
J'ai dû fermer les yeux
Mais rien que les odeurs
Remplissaient tous mes voeux

 {Refrain:}

I just wanna be free in this way
Just wanna be free in my world
Vivere per libertà
Vivere nella libertà
Alors une petite fille aussi belle que nature
Me prit par la main et m'dit : "Suis cette aventure"
On disait même, oh oui que la mer l'enviait
Que la montagne se courbait pour la laisser passer
Elle m'emmena au loin avec une douceur sans fin
Et ses bouclettes dorées dégageaient ce parfum
Qui depuis des années guidait ce chemin
Ton chemin, mon chemin, le chemin

{au Refrain}

Pour arriver enfin à ces rêves d'enfants
Qui n'ont pas de limites comme on a maintenant
J'ai vu des dauphins nager dans un ciel de coton
Où des fleurs volaient caressant l'horizon
J'ai vu des arbres pousser remplaçant les gratte-ciels
J'ai vu au fond de l'eau une nuée d'hirondelles

{au Refrain}